Direktlänk till inlägg 22 mars 2012
Jag hade en klar bild över vad jag skulle skriva. Men allt försvann. Jag hade tänkt mig något kort & koncist. Något kärnfullt och pricksäkert om... eh... något av det mest abstrakta som finns... Känslor.
Men allt har liksom blivit sagt. Ungefär så. Och när det är lite som om allt har blivit sagt, känns det mesta jävligt klyschigt, och "over the top". Nästan lite kletigt, lismande och alldeles för stort.
Om, och jag säger om, kärlek förunnas dig,
är den största, den absolut största dödssynden att förneka den
[J. Gardell]
Jag är nog mest trött och lite svamlig i tanken. Blir så när man prioriterar skratt med fina vänner, hand-i-hand-promenad mot vagnen och känslan av att faktiskt leva, framför att vara hemma och kravla i säng i vettig tid.
När är egentigen en vettig tid?
Vad är vettigt? Jag bryr mig inte. Jag tänker inte sitta still och låta Livet fara förbi den här gången. Jag tänker springa i fatt och njuta av det här. För tro mig; jag njuter av lätta steg, vårsolens strålar och känslan av kroppen är full med skratt.
Livet är viktigare än att borsta tänderna
[zill]
Men nu är det dags att ta sig i kragen och göra sig redo för natten här i det zill:erska residenset. Imorgon är det fredag igen och veckan har som vanligt susat förbi.
Ta hand om er.
//zill
Ni hittar mig numera på: http://nouw.com/zilliceter Tack & hej ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | ||||||
5 | 6 | 7 | 8 | 9 |
10 | 11 | |||
12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | |||
19 | 20 | 21 | 22 | 23 |
24 | 25 | |||
26 | 27 | 28 | 29 | 30 | 31 | ||||
|