Jag hade en klar bild över vad jag skulle skriva. Men allt försvann. Jag hade tänkt mig något kort & koncist. Något kärnfullt och pricksäkert om... eh... något av det mest abstrakta som finns... Känslor.

Men allt har liksom blivit sagt. Ungefär så. Och när det är lite som om allt har blivit sagt, känns det mesta jävligt klyschigt, och "over the top". Nästan lite kletigt, lismande och alldeles för stort.

Om, och jag säger om, kärlek förunnas dig,

är den största, den absolut största dödssynden att förneka den 

[J. Gardell]

Jag är nog mest trött och lite svamlig i tanken. Blir så när man prioriterar skratt med fina vänner, hand-i-hand-promenad mot vagnen och känslan av att faktiskt leva, framför att vara hemma och kravla i säng i vettig tid.

När är egentigen en vettig tid?

Vad är vettigt? Jag bryr mig inte. Jag tänker inte sitta still och låta Livet fara förbi den här gången. Jag tänker springa i fatt och njuta av det här. För tro mig; jag njuter av lätta steg, vårsolens strålar och känslan av kroppen är full med skratt.

Livet är viktigare än att borsta tänderna

[zill]

Men nu är det dags att ta sig i kragen och göra sig redo för natten här i det zill:erska residenset. Imorgon är det fredag igen och veckan har som vanligt susat förbi.

Ta hand om er.

//zill

Jag hittade en lista på den gamla bloggen. Jag tror att jag kör den igen. Dels har jag ingen isniration just nu, och det jag egentligen vill skriva om låter jag vara osagt ett tag till.

Min "hemliga" last: Dansa som om ingen ser mig.
Jag vill krama: Kg, Thom, enGelhesten m.fl

Framtidsdrömmar: Se till att bli specialpedagog, flytta till större boende osv.,

Bästa resa: Teneriffa med Lotta, '04, Newcastle upon Tyne '10. Bland andra.
Då får jag vara mig själv: Jag är alltid mig själv, men ibland är det svårare än andra gånger. Man ska inte ljuga för sig själv mer än nödvändigt...
Dold talang: Kan jag ju inte säga, då är den ju inte dold längre, eller va?
Ambition: Leva jävligt länge
Hoppas på: Att saker & ting flyter på och att Livet fortsätter vara snällt emot mig.

Funderar över: Hur man vet när en relation når en ny nivå...

Stolt över: Min utbildning, och att jag lärde mig en jävla massa trots eländet med Fascisten

Blir glad av: Vännerna, solen, närhet
Om jag känner mig ledsen: Pratar jag med rätt så noga utvalda delar av min vänkrets
Motto: "Bäst Att Veta"

Längtar till: Sommaren, semestah, Tjällossningen i Örebro

Skrattar åt/med: Barn, kollegor, trams.
Dansar till: Vill man dansa, så dansar man till vad som helst. Men annars kan jag tycka att Kapten Röd, General Knas, Governor Andy & Syster Sol är klockrena.
Favorit tv-program: Morden i Midsomer, Kommissarie Lynley... dvs div. engelska deckare.

Favoritfilm: The Empire Records, Resan till Melonia
Attraheras av: Leenden, ambitioner, kommunikation

Bästa med livet: Vännerna, kärlek, ömsesidig respekt, kattfjantarna

Bästa köp: Lägenheten, kattfjantarna
Sämsta köp: ..?
Sexigt: Humor, och uniformer i alla möjliga utföranden.
Idol/förebild: Ingen aning, faktiskt.

Favoritcitat: (ett av dem) "Tro, hopp och kärlek. Dessa tre, och störst av dem är kärleken" (Rom.13:13)
Vill hångla med: Kg

Gör helst en söndag: Låter den sväva förbi.

Älsklingsdryck: Kaffe, vatten, god öhl, rökig whiskey
Favoritklädesplagg: Mjukisbyxor. Men har börjat uppskatta kjol..!
Favoritgodis: Lösgodis, choklad.

Beställer i baren: Öl
Om jag vann en miljon: ...så skulle jag lösa lånet på lgh.

Jag vägrar: Tro att det är kört
Jag gör alltid: supportar dom som behöver det

Vill resa till: London, Prag & Krakow (igen), Barcelona, Australien
Smultronställe: Valfri klippa på Ringvägen hem-hemma, grässluttningarna längs med kanalen (ungefär i höjd med Pedagogen i Gbg)
Det stör mig: Oärlighet, skrytighet över gränsen, nonchalans
Sämsta ovanan: Biter på naglarna / pillar på sårskorpor
Blir generad av: Komplimanger.
Samlar på: Leenden, erfarenheter, böcker

Är en jäkel på: att pyssla egna kort, ordvitsar, och ta hand om mina vänner.

Är rädd för: Att bli ensam & bortglömd
Jag skulle aldrig: Hoppa bungy-jump
Största svaghet: Mina egna tvivel

//zill

Det är torsdag, och igår var det en lovely onsdagkväll.

Det verkar som jag har hittat recept på klockrena fredagar & extremt bra onsdagar. Jag gillar't.

Jag mår bra, är glad och mina vänner är som bästa, på alla håll & kanter. Länge sen jag skrattade så mycket som igår, hur härligt är inte det då? Inte att jag inte skrattat så mycket på länge, men ATT jag skrattade...? Helt sjukt befriande det är med skratt, egentligen.

Och därmed bjuder jag på en låt som får en att vilja dansa.

Syster Sol - Dansa

Försök sitta still nu om du kan!!

//zill