Shitmajgadd, vad trött jag är.

Det har varit en lång dag, med tidigt skift och sen tillbaka på jobbet för grovplanering 16.30 - 19. Sista stunden var det trögt, men vi fick iaf saker gjorda, lite saker igenompratade och troligen kommer hösten flyta på någorlunda smärtfritt. Det är tusenmiljoner grejer (känns det som) som måste hinnas med, men jag antar att vissa saker faller på plats eftersom.

"...så här gör vi, och det här får vi tänka på..."

Nåja, imorgon är det fredag & det betyder roligheter...!

Det är Kapten Röd på Liseberg vid 20.00, och sedan hintade Karro om 80tals-fest uppe på Henriksberg. Det var ett tag sen jag var där, men får se hur pigg jag är efter den här jobbeveckan. Kan ju iofs iaf hatta dit & dansa lite.

Kapten Röd, vinnare av Guldmicken 2012                                     ...och så lite 80talspartaj på det då..?

Har potential att bli en fräsig fredag. eller vad tror ni..?

Men nu, sova sig & ta igen lite av den kassa sömnen jag har haft i veckan.

Kärlek & Respekt

Efter en middag, 2 koppar kaffe, lite bollande & en stor portion av soffmys med mitt hjärta känns det på det stora hela lite bättre.

mitt hjärta & jag på Tjälis -12

sol i Kärlekslandet 

Jag har kort & koncist konstaterat att jag helt enkelt inte är riktigt glad idag, och också fått bekräftat att "man kan inte vara på topp alla dagar".

lite tungt, men det reder sig nog

Som min fd kollega Jessica skrev i en kommentar till det förra inlägget; att ta sig en funderare kan vara nyttigt, så länge det gör med positiv energi.

Oas så är det lite det som är problemet; mina grubblerier varken grundar sig i, eller tillför någon psoitiv energi.  Det är kanske DÄR jag måste börja rota lite...?

Med detta, lämnar jag bloggandet för idag & fortsätter soffmysandet.

Kärlek & Respekt

Dagarna rullar förbi så himla snabbt.

Jag hinner inte med.

Det är så mycket som snurrar just nu; funderingar kring val man gjort och val man funderar över att ta framöver.

Det finns saker man ångrar att man gjorde eller att man valde si eller så. Sedan finns det saker man aldrig kommer ångra oavsett hur konstigt det kändes då eller vad det egentligen gett i slutänden.

I dagsläget snurrar det mesta kring vart jag ska ta mig till härnäst.

Jag vet vart jag kommer ifrån, men jag vetefan vart jag ska nånstans.

Det gör att jag känner mig så hopplöst efter. Det ligger en känsla av att inte kunna hålla jämna steg och det gör att tvivlet sätter fart. Jag är i en fruktansvärt ond cirkel just nu, när det gäller min kompetens och att jag faktiskt kan.

För jag vet att jag kan, men just nu litar jag inte på det.

Jag funderar på om jag verkligen valt rätt, om jag verkligen ska vara där jag är i dag. Vill jag ens vara där? Jag vet inte.

Jag har ju bara jobbat i 6½ år, det är alldeles för tidigt att börja titta på annat håll... Eller är det NU man ska svänga av nu, innan man fastnat helt..?

Antingen är det här bara en svacka & då kommer jag ur den. Eller, så är det en konstant problematik & då måste jag försöka lösa den. Har jag inte kommit ur det här tvivlet om ett tag är det dags att ta en seriös funderare på vad jag ska ta mig till.

Kärlek & Respekt

Min vänstra arm har domnat bort lite.

Under den timmen det tog att läsa igenom hela bloggskörden på bloglovin (ni följer mig väl där, om inte kolla efter länken i spalten här till vänster!) så hade jag en KattFjant som sov på armen.

Men liksom, det gör inte så mycket. Inte när hon är så här fin;

120911, Neira-mys

strax efter att bilden tog tyckte hon att jag gosade för mycket och skuttade iväg. 

Kärlek & Respekt

Får man akut craving på Dunderklumpen så är det nog läge att titta på den, eller va?

Jag sket i skumgasque uppe på Chalmers och spontanåkte till Skövde istället.

Jag kände för att skratta tillsammans med Tuss & Erik, så jag satte mig på tåget & var framme runt 21.45 Helt okej faktiskt.

Upp till Rådhuset och sitta där och sen vidare ner till Pitchers. På Pitchers träffade jag Ville, som var så jäkla lik en ung Stefan Sundström, så jag nästan blev lite starstruck, höh.

Vi var hemma hos Tuss runt 02-snåret, varpå vi satt och pratade, åt baguetter och tillslut somnade vi.

Mycket bra kväll, och jag behövde få skratta & kramas med Tuss & Erik. Mina fina vänner. Troligen de två av alla jag känner i hela världen som känner mig bäst.

Erik, på Plut.-gården juli 2006  

Tuss, augusti 2008 

Mina fina godingar <3.

Klockan är strax efter 11, det är lördag och jag har inga som helst planer.

Det känns konstigt, men nånting ska jag nog kunna hitta på. 

Har hört rykten om en viss skumgasque uppe på Chalmers, men vetefasen, alltså. Är det vettigt att skumma ner sig när man inte är riktigt frisk från hosta & snor..?

Nåja, plan 1, borde iaf vara att ta mig hem från Hisingen. Och då kommer jag ta mig svängen förbi Nordstan och greja ett par saker när jag ändå är där.

Fan.

Jag har verkligen inga planer alls... Måste greja det här... Jag har ju iofs två ytterst lösa planer; Skumgasquen, eller Introfinalen i Skövde på Boulogner. Det ena alternativet kräver lite mer planering än det andra, men tror att båda kan vara roligt. Vi får se. Har jag redig otur blir det inget alls, höh.

Ta hand om er.

Ärligt talat SpecSavers... Var är mna glasögon?

Nu har jag väntat sedan 1 augusti. Det är en månad & en vecka sen.... FEM jävla veckor väntandes på glasögon som har den styrka jag egentligen ska ha, och utan krackeleringar i glasytan. När jag var inne i butiken i onsdags var det i princip ett löfte att de skulle komma senast idag, och att dom skulle ringa så fort glasögonen landade.

Så var fan är mina glasögon? Klockan är snart 17 denna fredagseftermiddag, och det innebär att den här arbetsveckan har tagit slut helt.

Så. Jävla. Tröttsamt.

(tror inte att det är konstigt att jag har huvudvärk & känner mig grymt trött i ögonen varje dag....)

Det blir ju aldrig mer SpecSavers efter det här, iaf. DET är en sak som är jävligt säkert.

Och visst, som kompensation för att min beställning schabblades bort så står SpecSavers för båda paren & jag betalar bara handpenningen på 500, vilket ändå känns som ett fint plåster på såret (hade dom inte erbjudit sig att kompensera mig på det viset, hade JAG propsat på det, men nu hann dom före), men jag behöver min rätta styrka. Och det ska inte ta FEM JÄVLA VECKOR...

Ta hand om er.